Vi ger här en bakgrund till utvecklingen på elmarknaden gällande kommande kvartsavräkning på elbörsen

Denna texten gör inte anspråk på att vara heltäckande utan ska ses som en övergripande guide till ökad förståelse om de förändringar som är beslutade för elmarknaden i Sverige, och i EU, vilket vi som lokal aktör inte har någon rådighet över men ändå direkt berörs av – liksom våra och landets alla elkunder, vilket vi får många frågor kring.

Elmarknaden i Sverige, och i EU, är på väg att införa sk kvartsavräkning (15-minuterspriser) på elbörserna, både avseende konsumtion och produktion. I klartext innebär det att dagens timspotmarknad blir kvartsspotmarknad, dvs de kunder som idag har timprisavtal med oss som elhandlare läggs över på kvartsprisavtal. Övergången för marknaden, och därmed våra elkunder, är planerad till i höst eller under vintern.

Anledningen till att det hela görs om är den allt mer volatila kraftsystemdriften pga allt större andel väderberoende elproduktion vilket skapar stora och snabba variationer i systemet. Nya marknadsmässiga verktyg behövs då för att klara systemdriften, dvs för att undvika stora störningar och i värsta fall systemkollaps. Dagens timupplösning är alltså för grov och kvartsupplösning är därför bättre i detta avseende. Globalt finns det redan marknader med 5-minutersavräkning. Grundtanken med att göra marknadsupplösningen kortare är att tvinga kunderna till att bli mer aktiva i att stötta systemdriften genom att förändra sitt uttags- och/eller produktionsmönster.

Sedan mars i år är balansmarknaderna redan igång med kvartsavräkning. *Läs mer nedan

Huruvida denna utveckling, som alltså är driven av växande andel väderberoende elproduktion, är bra eller inte får var och en avgöra. Men konsekvenserna av den sedan decennier beslutade politiska vägen har inte belysts utan framkommer nu allt mer. Inom kraftsystemsammahang har dock kunskapen om mekanismerna funnits sedan begynnelsen för dryga hundra år sedan.

Vi på Sjogerstads kan bara konstatera att de gjorda marknadsförändringarna, som är alltså beslutade av EU och svenska myndigheter, medför en ökad kostnad för våra och landets kunder. Som följd härav måste vi som aktör föra vidare de ökade obalanskostnaderna till våra kunder.

Vad kan man då göra som elkund om man inte vill ha kvartsspotpriser?

När det gäller konsumtionsavtal kan man teckna ett fastprisavtal med oss eller ett avtal om månadsmedelspot. Ännu finns inga indikationer från politiken om att vilja förbjuda fastprisavtal trots att dessa motverkar ambitionen om mer aktiva och flexibla kunder.

Har man egen elproduktion där man matar ut energi i elnätet så kommer man hos oss inte att kunna välja fastpris eller timspotpris. Där blir det kvartspris då marknaden i höst eller vinter går över till kvartsavräkning. Det man kan göra är att minimera sin utmatade elproduktion de kvartar då det är minuspriser, vilket också minskar kostnaden för ovan nämnda ökade obalanskostnad (utöver minuspriset i sig). För utmatad energi övriga stunder kommer obalanskostnaderna sannolikt öka jämfört med historiskt vilket ibland kan vägas upp av ett högre elpris.

Fördjupning kring balansmarknaden

I rollen som elhandlare ligger det att estimera (dvs bedöma) hur mycket sina kunder kommer förbruka respektive producera varje kvart nästkommande dygn, vilket ska lämnas in till ansvarig myndighet Svenska kraftnät dagen innan driftdygnet. När driftdygnet och respektive kvart sedan jämförs med elhandlarens prognos mot faktiskt utfall så uppstår en obalans i energi (kWh). Obalanskostnaden beräknas sedan genom att multiplicera med det aktuella obalanspriset för varje kvart. Eftersom det är svårt att lägga en prognos nästkommande dygn på hur konsumtionen och produktionen exakt kommer bli, t ex så går det inte att veta hur mycket solen skiner kl 11.45 i morgon, vilket har gjort att obalanserna ökat, mest för produktion (sol och vind) men också för konsumtion.

Utöver denna nya avräkningsmodell så har också en ny modell på kapacitetstilldelning i stamnätet gjorts, sk flödesbaserad tilldelning, vilket ytterligare har förvärrat prognos- och obalansfrågan.

Även Sveriges elexport till våra grannländer påverkar och bidrar till ökade kostnader för prognosfel och obalanser eftersom de i sig påverkar elflödet i stamnätet där det ska samsas med vår inhemska konsumtion och produktion.